Mitt urspung

scan0016

Mamma och Pappas bröllopsfoto 1948

scan0021

Familjen är till djurparken med mamma, pappa,Ragnar och Bengt

20160911_121242_hdr1

Öna gård: Här bodde jag tills jag flytta hemifrån 1971 för lumpen och 1972 till studentboende

20160911_120911_hdr1

Öna gård: Här bodde farmor Elvira och farfar Gustav till 1974

20161207_084051_hdr1

Bröllopsfoto Elvira och Gustav omkring 1918

20160911_121231_hdr1

Lantbrukare är numera min bror Ragnar som sköter lantbruket vid sidan av två andra jobb med jordbruksanknytning.

Jag växte upp på gården Öna där min pappa Karl-Gustav Johansson var lantbrukare. Familjen bestod förutom av Karl-Gustav av min mamma, Valborg Johansson/Strand, och fyra syskon Bengt född 49, jag 50, Ragnar 54 och Gudrun 60. Vi bodde i ’Vita huset’. Farmor Elvira (fd Öster) och farfar Gustav Johansson bodde i det röda huset 200 m bort. Pappa’s enda syskon, Sture, gick bort i 10 års åldern.

Min mor Valborg vill jag ge en särskild ros. Valborg stod för den största delen av min och mina syskons uppfostran. Hon hade goda värderingar och hon är säkert den som format mig mest. Som typiskt för den tiden så tar pappa väldigt lite del i uppfostran. Däremot var det han som i tonåren lärde oss de olika arbeten på gården. Mamma drev att vi inte skulle röka eller dricka och om vi skulle börja gå på fest skulle vi lära oss dansa. Hon hade mycket empati och ett stark känsla för allas lika värde. Kommer ihåg att hon grät när Martin Luther Kings tal ’I have a dream…’ visades på TV.

Mamma var den som drev hårt att vi  barn skulle utbilda oss. Hon hade haft mycket bra betyg och läraren i Östra Ryd hade tyckt att hon skulle läsa vidare. Föräldrarna tyckte inte de hade råd med det. Pappa däremot tyckte vi kunde bli bönder. 60 talet hade dåliga år för jordbruket och en jordbrukspolitik som tala om att 3 av 4 lantbruk skulle bort. Detta gjorde att det blev Valborgs linje som blev gällande.

Valborg och  Karl-Gustavs förhållande var under de sista 10 åren ganska problemfyllt men när pappas cancer kom vid 54 års ålder kämpa de ihop under hans sista 3 år.

Farmor och farfar hade en varm kärlek livet ut. Farmor hade många sjukdomar men sa att hon inte kunde dö för att farfar inte klara sig utan henne. Farfar dog 1976 och var då 92 år gammal och då sa farmor att hon inte hade något att leva för och dog några månader senare. Hon var då 84 år.

På någon mils avstånd bodde Mormor Hedvig Strand (fd Klint) och morfar Nils Strand, som också var lantbrukare till mitten på 60 talet då den lilla gården arrenderas ut och morfar tog ett industrijobb på Semper i Kimstad. De hade förutom Valborg 3 ytterligare barn. Där morbror Torsten fortfarande lever och bor/äger gården Olofstorp Gistad. Hos mormor och morfar träffa vi våra 8 kusiner ett flertal gånger  per år. Det var bland annat kräftfiske, sommarfest och julfest.

Bilderna från gården Öa är tagna 2016 men det är ungefär som det såg ut under min uppväxt. Vita huset byggdes 1947-48.

Min Farfars far och mor köpte Öna gård år 1904. Min farfar far fick ’spängareskalle’ och tog livet av sig inte så långt efter. Änke fru Johansson min sin tonårsson blev då ensamna på Öna. På en granngård Stora Hermanshult fanns det en arrendator som var änkling herr Öster. Han  hade en dotter Elvira som fick växelvis bo hos släktingar i Lysekil, Lindesberg, Örebro och Linköping då det ansågs olämpligt att en far ensam uppfostrar en dotter. Det kanske heller inte var möjligt att kombinera med jobbet i lantbruket.

 

Nedan är en julhälsning 1910 mellan två syskon ( Plast syskonen) som kommer 8-9 år senare att bli par och får sonen Karl-Gustav. Farfar var här 26 år och farmor 18 år.

Det andra bilden är när farfar är rättare på Björnsnäs och styvpappan sköter Öna. Jag kommer ihåg att farfar tyckte inte det var så roligt när has mamma skaffat en ny man. (men hans dotter dög : ) )

  1. scan0005scan0006scan0008scan0007